Med utvecklingen och trenden av elektronikindustrin, såväl som de växande konsumentgrupperna, den snabba uppgraderingen av hemelektronik. Införandet av konceptet för kärnbrädan minskar effektivt utvecklingstiden och svårigheten. Men vissa utvecklare vet fortfarande lite om de grundläggande koncepten och processerna för kärnkortet, så här är en teknisk sammanfattning och erfarenhetsutbyte. Om det finns någon förvirring, vänligen påpeka det och gör framsteg tillsammans.
Kärnkortet, som namnet antyder, är en funktion eller kärnan i ett kretskort. Denna kärnenhet är egentligen ett kretskort, men detta kretskort är mycket integrerat, integrerar CPU, lagringsenhet och stift, och ansluter det till det stödjande bakplanet genom stift för att realisera ett systemchip i ett visst område.
Till exempel GPRS-modulen, det kan ses att det finns väldigt få kringutrustning, och det behövs bara ett antennuttag och en SIM-korthållare utanför modulen för att slutföra kommunikationsfunktionen, och det kan till och med betraktas som en komplett 2G mobiltelefon. Den externa MCU:n använder AT-kommandouppsättningen för att styra och styra modulen för att utföra motsvarande initialiseringsprocess och nätverksfunktioner via serieporten. Det kan ses att storleken på modulen inte är storleken på en SIM-kortshållare, men de funktioner som kan uppnås är överraskande.
WIFI-modul med integrerat IEEE 802.11 b/g-protokoll och inbäddad IPv4 TCP/IP-stack i ett kompakt minnespaket med låga miljontals instruktioner per sekund (MIPS) kapacitet. Om GPRS-modulen kombineras med WIFI-modulen blir den vår gemensamma mobila WIFI-hotspot. Om vi använder oberoende enheter för att slutföra alla funktioner i dessa två moduler, är den ena att kostnaden överstiger budgeten, den andra är att designtiden är lång och den tredje är att designen är mycket svår. För vårt nuvarande marknadsflöde, om designcykeln för en produkt pressar produktens livscykel, kommer det att göra återhämtningen av investeringar svårare, eller så kommer investeringen att misslyckas direkt. Därför är det i linje med trenden med marknadsutveckling och produktöverlevnad att använda de funktioner som redan realiserats av kärnkortet för att läggas till det sekundära bakplanet för att utveckla produkter.
Baserat på några av ovanstående beskrivningar och erfarenhet av produktdesign, sammanfattas fördelarna med att använda kärnskivan enligt följande:
1: Minska designsvårigheter, snabba upp R
2: Öka systemets stabilitet och underhållsbarhet;
3: Förbättra utvecklingseffektiviteten och undvik upprepad design och verifiering av samma funktionskrets;
4: Minska produktkostnaderna och öka produktens konkurrenskraft;
5: Kärnstyrelsen har ett bra tekniskt supportteam, vilket bidrar till utveckling.
Även om det finns fördelar och nackdelar, kommer användningen av kärnskivan också att ha vissa nackdelar, som sammanfattas enligt följande:
1: Det är lätt att uppnå tekniskt monopol och teknisk blockad;
2: Produktens överlevnad är begränsad. Till exempel beror produktutvecklingen på kärnstyrelsen. Om kärnskivan är slut i lager kommer produkten inte att överleva, och dålig konkurrens i försäljningen kan uppnås;
3: R
Efter att ha sammanfattat för- och nackdelarna, låt oss sammanfatta utvecklingsprocessen för kärnstyrelsen:
1: Undersökning av kundefterfrågan (enligt kundens big data-undersökning och marknadsgränsanalys, designa coreboardet som passar kunden för att undvika priset och marknaden).
2: Schemabekräftelse och övergripande utvecklingssvårighetsanalys (i kombination med tekniska teamets förmåga och tekniska lösningsförmåga att utvärdera och analysera, för att undvika att produkten begränsas av utvecklingsteknikens nivå).
3: Bekräfta planen och starta forskning och utveckling (måste överväga stabiliteten och underhållsbarheten hos kärnstyrelsen)
4: Bekräftelse av materialanskaffning och leverantörsutvärdering (Kontakta flera leverantörer för nyckelmaterial i denna kärnskiva för att förhindra produktbrist från senare leveransbrist och begränsa produktens överlevnad)
5: Felsökning av mall för kärnkort
6: Produktion och anpassning av kärnbrädets testram (med tanke på test- och överlevnadsbekvämlighet i stora kvantiteter)
7: Officiell styrelsefelsökning av kärnkortet
8: Omfattande miljötest av kärnskivan (efter att ha slutfört de grundläggande industriteststandarderna, bör den också utföra målinriktade tester i de områden där kärnskivan kan användas för att bevara tillförlitligheten)
9: Försäljningsstadiet för kärnskivor
10: Fortsätt att förbättra coreboarden enligt försäljningsfeedback.
Ovanstående process liknar den allmänna produktdesignprocessen, men publiken bör beaktas. Kärnstyrelsen tillhör uppströmslänken av forskning och utveckling. Stabiliteten och underhållsbarheten hos kärnskivan kommer direkt att påverka utvecklingssvårigheterna för forskning och utveckling i efterföljande led och slutproduktens stabilitet. Därför ligger designfokuset för kärnbrädan i kostnad, stabilitet och svårighetsgrad för sekundär utveckling. Efter att ha övervägt dessa tre punkter tror jag att den här kärnstyrelsen kommer att få en bättre säljpublik.